Gamla Bondevägen
Längs lilla Tullviksbäcken där den rinner genom ängsmarken mellan södra och norra området finns många intressanta lämningar och där finner man resterna av den gamla bondevägen. Det var en av de enda farbara vägarna innan fritidsområdet byggdes och den syns tydligt på den västra sidan där man fortfarande hittar vägens kantstenar i landskapet. Den gamla bron över bäcken är numera ersatt av en nyare spång men man ser fortfarande spåren av den ursprungliga bron i form av några rostiga stålskenor. Vägen finns utmärkt på äldre kartor och lär ha använts innan kustvägen byggdes. Följer man stigen på västra sidan av bäcken hittar man spår av flera husgrunder samt bärbuskar och pampiga gamla fruktträd som vittnar om tidigare bebyggelse.
En gammal stig leder upp till väg 4 och den andra stigen fortsätter längs bäcken ut på ängsmarken nedanför väg 2 där det finns ännnu en bro som leder tillbaka på östra sidan.
Kring ängsmarken syns spår av odlingsrösen och gamla ladugårdar vilket tyder på att ängen tidigare använts som betesmark och på vissa ställer i skogen stöter man på gamla taggtrådsstängsel.
Det finns även stora bestånd av vildväxande Hassel vilket tidigare var vanligt i odlingslandskap där man samlade hasselnötter som föda åt både människor och djur.
Malmvägen/Gruvstigen
Vid kraftledningsgatan på mitten av väg 16 finner man spår av det som en gång i tiden var malmvägen för gruvbrytningen i området.
Följer man stigen i västlig riktning ner längs kraftledningsgatan mot kustvägen hittar man snart den gamla vägen där den går längs bäckfåran söderut.
Efter att ha vandrat några hundra meter längs vägen uppenbarar sig en märkvärdigt vacker mossbelagd bro vars infart på den västra sidan markeras av en handhuggen grindstolpe i granit krönt med ett massivt rundblock på toppen.
Vid sidan av grindstolpen hittar man en imponerande husgrund som även är utmärkt på äldre kartor.
Går man vidare längs stigen på östra sidan längs bäckfåran hittar man ett helt kvadratiskt hål i marken med några granitblock staplade vid sidan som bär tydliga märken av bearbetning. Hålets ursprung är okänt men kan vara ett prospekteringshål för malm.
Stigen löper sedan vidare vid sidan om bäcken och efter ett initialt parti av tät barrskog går stigen genom ett vackert lövskogsbevuxet parti där asparna bildar en tunnel av skira löv runt sträckan.
Efter ytterligare några hundra meter mynnar stigen ut i åkermark och följer man kanten på åkern en liten bit hittar man återigen stigen som löper i skogen vid sidan av åkern.
Efter ytterligare några hundra meter i skogskanten längs ängen hittar vi ett litet röse med en granitsten rest i mitten. Troligtvis är det ett gänsröse som i gamla tider användes som råmärken vid utmärkning av gränser mellan stater, härad, socknar, fastigheter och så vidare.
Efter gränsröset vänder stigen österut genom ett brantare parti kantat av vackra hasseldungar som mynnar i en tät granskog där man återigen stöter på den gamla malmvägen som en tydlig uthuggning i den annars täta granskogen.
Följer man de gula snitslarna hittar man på den högra sidan strax den första av två gruvhål i de så kallade Slumpengruvorna som bröts under 1800-talets mitt.
Högar av vacker röd granit rik på insprängt kvarts glittrar i solljuset kring gruvhålet och vittnar om markens rika förekomster på mineraler.
Stigen går därefter upp öven en vacker höjd och på andra sidan finner man återigen tydliga spår av den gamla vägen.
Ytterligare några hundra meter längs vägen hittan man det som troligtvis är den andra av de två slumpengruvorna. Där finns inget större gruvhål men man hittar tydliga spår i berget av brytförsök och även här finner man stora högar av mineraliserade brytrester.
Ännu en bit längre i östsydöstlig riktning skall även den sk Märkdalsgruvan ha legat som enligt uppgifter från utmålsläggningen 1873 var 7 m lång, 3 m bred och 13 m djup.
Stigen fortätter ännu en liten bit i östlig riktning för att slutligen möta på den spängade ”huvudstigen” som löper genom den södra reservatsmarken.
Tar du vänster är du strax tillbaka på väg 16 där du började och följer du stigen vidare österut möter du slutligen på roslagleden om du inte tar några av de skyltade stigarna som löper över till Havsskogen.